Besökare:

Online:
Idag:
Veckan:
Månaden:
Totalt:

Skicka e-mail till info@hotingtravet.com för beställning eller sätt in 50 kr på Pg 93 75 39-5 (glöm inte att skriva namn och adress)

Inför Hotingtravets 30 år på landbana, 1967-1997, samtidigt som "VÅT" fyllde 40 år, valde kommittén för denna minnesskrift, att ta med vissa delar av textmaterialet ur "Hoting-travet 1957-1987, 30 års jubileumsvecka, 5-7-10 juli. Återspeglingar i Tåsjöbygdens travhistoria", vars text därför delvis ingår i sin ursprungliga, men nyredigerade form.

Skälet för detta är, att vårt trav har en historia, som är längre än dessa 30 år på landbana. Det känns angeläget att vidmakthålla länkarna till de förflutna, men ändå spegla de ytterligare händelserna, som skett under travet efter "landstigningen", och fastare mark under fötterna, förstår alla de som haft att arbeta med arrangemangen.

I det pärlband av år med istravet, finns ju osäkra år med dåliga isförhållanden – decimeterhögt vatten, svaga isar, svåra parkeringsförhållanden etc.

Ändå är dessa år också pärlor, men de blev annorlunda färgade – av oron över om väderleksförhållandena skulle tillåta travets genomförande. De år förekom, när travfolket skulle gå till sängs inför den första travdagen med tillförsikt. Allt var planerat, banan sedan lång tid uppvattnad och trimmad, vägen till banan likaså, totohusen på plats, ledningsdragningarna färdiga, lottornas kokvagnar placerade och temperaturen på behagliga 5-10 grader för att vakna till en morgon med kraftigt snöfall, blåst eller tö, med allt ytterligare arbete som det innebar.

Ändå blev det inte många år, när travet inte behövde inställas av sådana skäl. Däremot kan vi inte se de år av travtävlingar som genomfördes under besvärliga förhållanden. De finns bevarade endast i minnet och därför av allt färre.

Ur det följande kommer vi också att läsa hur vårt trav, i sin mera organiserad form, föddes år 1923 med det första travloppet i Brattbäcken, hur detta tillkom på initiativ av bröderna Anders och Olle Dahlsjö samt Erik Nordin.

Efter dessa kom andra "historieskrivare", av vilka några avbildas från en enkel ceremoni med blommor och "ett ord" inte "på vägen", utan som sig bör, på den nya landbanan.

Det var bråttom när Västra Ångermanlands Travsällskap skulle bildas. Sven Norlin lär ha haft det väldigt snärjigt, har det berättats. Då gällde klockan och inte almanackan. Snarare ett tidtagarur!

Vårt trav är datoriserat nu. Annat var det på bl.a. istravets tid, ty då var totalisatorn högst manuell. Ludvig Eriksson var toto-chef och därtill respektingivande. På kommando stängdes totoluckorna. En viss skärpa kunde förmärkas i hans ögon om någon lucka var på "efterkälken". Sedan följde redovisning av kassan och stansning av nya bongar, allt i ett rasande tempo. Först räkna själv, sedan till kontrollanten för att räkna igen, hela tiden sneglande på kön för stansningen av nya bongar.

Det blev litet av "armbågar", men konstigt nog, i ordnade former, ty trots disciplinen (eller snarare, tack vare) och hetsen lägrades en målmedvetenhet kring verksamheten.

En del trivsamma tråkningar förekom, ty sedelförsäljarna ansåg dem vid 2-kronors- luckorna vara småhandlare/detaljister. Av lätt insedda skäl såg de sig som mera betydande. Som alltid visar det på ett ansvarsfullt arbete inte hindrades av att en smula humor också fick utrymme. "Ludde" Eriksson föreföll dock belåten med grossisternas och detaljisternas arbete. .......................

Vill ni läsa fortsättningen om Hotingtravet och dess historia så kan ni köpa Jubileumshäftet från 1997.

Dessutom historien om "Drängen Haldo och transporten av totohuset" berättat av Sven Norlin, en helt oförglömlig historia!